I must be emo

Today I woke up feeling; damn, det här måste vara den värsta dagen i mitt liv. Jag kände hur allting inuti mig var svart och mörkt och väldigt smärtsamt, och när jag såg mig själv i spegeln såg jag bara mörker. Jag insåg hur allting omkring mig inte spelade någon roll längre, och att jag måste visa världen hur mycket jag lider, kanske med en självmordsdikt? Det var då beslutet formades; jag måste börja heta "life sucks" på msn.

And, my life is spiralling downward. I couldn't get enough money to go to the Blood Red Romance and Suffocate me dry concert. It sucks 'cause they play some of my favorite songs like 'Stab My Heart Because I Love You' and 'Rip Apart My Soul' and of course, 'Stabby Rip Stab Stab'. And it doesn't help that I couldn't get my hair to do that flippy thingy. Like that guy from that band can do. Some days, you know...



Lili som hade deppat med mig dagen innan visste jag delade mina känslor, så tillsammans bestämde vi oss för att träda in i världen där det inte finns något ljus. VI SKULLE BLI EMOSAR.

And yeah I know, I smile to much. I have to cut myself a lot tomorrow because of that... My life is just a black abyss, you know, it's so dark. And it's suffocating me. Grabbing ahold of me and tightening its grip, tighter than a pair of my little sister's jeans... which look great on my by the way.

... (Ja, vi hade ganska kul när vi gjorde det här. Det fyllde faktiskt en funktion också. Min engelskalärare som fick höra mitt emotal älskar mig nu. Inledningen var fin. "I'm gonna talk about why I look like crap today!")